Bland annat kommer vi att utreda hur man effektivt kan övervaka och bekämpa parasiter i svensk ekologisk lammproduktion. Projektresultaten används i sökandet efter effektiv provtagningsregim där preparat mot parasiter används, men endast efter konstaterat behov. Metoden kommer att utvärderas under 2019.
Vi undersöker även hur olika lamningstidpunkter påverkar parasiterna och därmed om lamningstidpunkten i större utsträckning bör styra när vi kontrollerar parasitstatus hos tackor på stall.
Vidare tas träckprover för att se vilken effekt olika preparat har på maskar som gått i vinterdvala.
Resultaten kommer att utvärderas och rapporteras under 2019.
Ett annat projekt har mer fokus på själva diagnostiken av parasittrycket och påvisande av resistens mot avmaskningsmedel hos maskarna. Målsättningen är utveckla nya molekylära verktyg för att utifrån träckprov kunna ta reda på parasiternas art-sammansättning men även utläsa om utebliven behandlingseffekt är kopplad till läkemedelsresistens. Utmaningen ligger i att identifiera brytpunkten mellan optimal undersökningsinsats till en så låg analyskostnad som möjligt utan att precisionen i den parasitologiska undersökningen för den skull äventyras.
Fokus kommer att läggas på den stora löpmagsmasken H. contortus som är den mest patogena arten hos får, men även andra arter kommer att omfattas.
Resistensläget kommer att få särskild uppmärksamhet i ett tredje projekt som innefattar sammanställning och utvärdering av utförda behandlingskontroller samt vidare utredning av gårdar där behandlingen inte har fungerat. Rådgivning till gårdar under utredning eller med konstaterad resistens ingår. Inte minst innefattas även arbete med hur man bäst förhindrar resistensutveckling, vilket bör tillämpas i samtliga besättningar. Expertis involveras såväl inom landet (SLU, SVA, Växa och G&D) som internationellt för att förankra och synkronisera arbetet med parasitbekämpning i svensk lammproduktion.
I ett projekt som startar under 2019 avser vi att undersöka hur utfallet av gällande karantänsråd blir genom att följa cirka 50 inköpta avelsbaggar. Proverna från dessa avelsdjur ska även användas för diagnostikutveckling genom att resultat jämförs mellan rutinanalyser och molekylära metoder. Projektet beräknas ge aktuell och värdefull information till samtliga fårbesättningar under 2020.
