Nationellt ansvar

Branschmedel för en positiv svensk utveckling

Via sin avräkning sätter Sveriges köttbönder årligen miljontals kronor i nationella branschmedel för positiv utveckling i ökad djuromsorg, minskad klimatpåverkan och förbättrad produktion samt lönsamhet i hela värdekedjan.

Branschmedel

I filmen ovan berättar Ebba Schwan, Veterinär och Affärsområdeschef Djurhälsa-djurvälfärd, mer om hur vi på Gård & Djurhälsan jobbar med Branschmedel.

Branschmedel – kunskap, expertis och dialog till nytta för alla producenter

Du som levererar djur till ett slakteri som är medlem i Svenska Köttföretagen bidrar genom branschmedelsavgiften till nationell utveckling. För varje slaktat djur tas en avgift ut. Den används till:

  • Svenska Köttföretagen administrerar projektverksamhet i form av utvecklingsprojekt med fokus på minskad klimatpåverkan, ökad djuromsorg och lönsamhet i hela värdekedjan.
  • Svenskt kött utbildar och kommunicerar om svenskt kött och fördelarna med svensk djurhållning
  • Gård & Djurhälsan kan via branschmedel arbeta med frågor kring djurhälsa och produktion till nytta för alla som föder upp gris, nöt eller lamm. Denna kollektiva finansiering gör att vi kan arbeta med frågor på många områden, som djurhälsa och djurvälfärd, kunskapsförmedling samt samverkan och expertfunktion

Aktiviteter som rör alla djurslag

Gård & Djurhälsan arbetar tillsammans med andra aktörer i branschen, till exempel LRF, Sveriges nötköttsproducenter, Sveriges grisföretagare, Svenska Fåravelsförbundet och Växa Sverige,  och med myndigheterna i viktiga frågor för att kunna behålla en konkurrenskraftig svensk produktion med ett  fortsatt gott djurhälsoläge.

För att kunna ha hög produktivitet och bra djurhälsa är det viktigt att bekämpa smittsamma sjukdomar. Under 2020 är bland annat arbetet med den nya djurhälsolagstiftningen ett viktigt område där vi deltar.

Genom SDS (Svenska djurbönders smittskyddskontroll ) arbetar vi genom information och rådgivning för att ha en fortsatt hög säkerhet och inte få in smittor till Sverige vid import av djur.

För att kunna följa djurhälsoläget i landet och i besättningar pågår sjukdomsövervakning på flera olika sätt. En viktig komponent för att följa djurhälsan är genom den besiktning av djur vid slakt som utförs av Livsmedelsverket. Gård & Djurhälsan har under flera år arbetat för att påverka dessa system.

Påverkansarbete gentemot myndigheter tex lagstiftning. Ett exempel är medverkan i expertgruppen kring AHL ett annat är besvarande av remisser där remisser om ändring i föreskrift L44 om djurskyddskontroll och remiss kring specialistkomepetens för veterinärer avseende nöt gris och små idisslare.

Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll

Då Sverige blev medlem i Europeiska Unionen 1995 kunde staten inte längre ställa samma smittskyddskrav vid införsel av djur och genetiskt material som gjorts tidigare. I syfte att upprätthålla den goda svenska djurhälsan bildade Sveriges mejerier och större slakterier därför gemensamt Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll (SDS). Verksamheten delfinansieras idag via branschmedel.
Staten ställer vissa smittskyddskrav vid import av djur och genetiskt material. I samband med att någon ska importera så gör den ansvarige på SDS en bedömning av vilka analyser som behövs utöver de statliga kraven, för att säkerställa att införseln är säker.
Det är frivilligt att följa SDS villkor och så gott som alla väljer att följa dessa för att inte äventyra svensk djurhälsa.
SDS har haft en avgörande betydelse för att vi i Sverige har kunnat bibehålla vår världsunika djurhälsostatus och därmed vår låga antibiotikaförbrukning.
Övergripande beslut om verksamheten förankras i Smittskyddsnämnden som består av representanter från LRF, Svenska Köttföretagen, Växa Sverige och Gård & Djurhälsan samt de olika branschorganisationerna för djurslagen nöt, gris och får.