Paratuberkulos orsakas av bakterien Mycobacterium paratuberculosis och ger symptom som avmagring, diarré, nedsatt mjölkproduktion och dålig tillväxt. Sjukdomsförloppet är mycket långsamt och symptomen kan yttra sig flera år efter att djuret smittats. Bakterien sprids via gödsel, gödselförorenade redskap eller genom personer som kommer i kontakt med djuren.
Paratuberkulos lyder under epizootilagen, vilket innebär att om man misstänker att ett djur drabbats av sjukdomen måste veterinär genast tillkallas.
Paratuberkulos finns inte i Sverige idag, men orsakar stora produktionsförluster och försämrad djurvälfärd i de länder där sjukdomen förekommer. För att förhindra att paratuberkulos sprids i Sverige startades 1999 ett frivilligt kontrollprogram som Gård & Djurhälsan ansvarar för. Programmet bygger på upprepade provtagningar av vuxna djur för att visa att infektionen inte finns i besättningen.
De flesta ledande avelsbesättningar med nötkreatur av köttras har högsta status i programmet och för närvarande är cirka 500 besättningar anslutna.
Ny provtagningsmodell och analysmetod inom programmet
Programmet kommer under 2021 att övergå från träckprovsundersökning till analys av blodprov. Fortfarande kommer alla djur i besättningen över två år att provtas.
Under året kommer programmet ha en övergångsperiod mellan de olika analysmetoderna.
De besättningar som har B- status och ska provtas för att få A-status kommer att göra det som tidigare, det vill säga med träckprov. I nyanslutna besättningar samt de som har C-status och ska provtas för andra gången kommer istället blodprover att tas.
Säkrare och snabbare!
Med den nya metoden blir analysen säkrare än tidigare vilket gör att programmet i samband med detta övergår från tre årliga provtagningar till två årliga provtagningar för att uppnå högsta status (A-status).
Om besättningen vid första provtagningstillfället testar negativt tilldelas den B- status. Tidigast 12 månader senare provtas besättningen igen och om alla prover är negativa så tilldelas A status.
Om något djur i besättningen testar positivt för paratuberkulos kan detta vara ett falskt positivt prov och besättningen kommer att behöva provtas en gång till, denna gång med träckprov. Om alla är negativa vid träckprovtagningen så tilldelas besättningen B status och behöver därmed provtas igen om tidigast 12 månader. Om något djur är positivt vid träckprovtagning anses sjukdomen finnas i besättningen och Jordbruksverket tar då över hanteringen av smittan.
Besättningar som fört in djur från annat land provtas på samma sätt som ovan, men tilldelas efter första provtagningen C status och efter två negativa provtagningar B-status och tre negativa provtagningar A-status.
När besättningen har uppnått A- status i programmet görs inga fler provtagningar. Att infektionen inte finns i besättningen övervakas istället genom obduktion av avlivade eller självdöda djur.
Anslutning till programmet är förenat med olika villkor för bland annat livdjursinköp och betesrutiner.
Anslutning
Du ansluter din besättning till kontrollprogrammet genom att fylla i Djurägarförsäkran för nyanslutning
Kostnad
Anslutna besättningar betalar en administrationsavgift på 920 SEK/år exkl. moms.
Regler
Regler för anslutna besättningar finns i Plan & Riktlinjer för programmet samt till vänster här på sidan under Råd & Regler.
Kontaktpersoner
 |
 |
|
Virpi Welling |
Ulrika Andersson Administratör NötTel: 013-24 48 45 ulrika.andersson@gardochdjurhalsan.se |
Frågor & Svar
FAQ Paratuberkulosprogrammet
Behöver alla djur provtas? Från vilken ålder?
Svar: Alla djur som är över två år gamla vid provtagningsdatumet ska provtas enligt programmets regler.
Jag har köpt djur med A-status – kan jag överta säljarens A-status?
Svar: Du kommer att kunna ta över de inköpta djurens A-status förutsatt
– att dina egna djur också har A-status
– att du inte har några djur sedan tidigare
– att du har möjlighet att hålla isär de olika djurkategorierna (djur utan status och djur med A-status). Kontakta din veterinär inom Paratb-programmet för vidare instruktioner och ett formellt beslut.
Kommer jag att förlora min A-status om grannens djur har hoppat in i vår betesfålla?
Svar: Nej, om det har varit en kortvarig kontakt, d.v.s. att det rör sig om ett par timmar upp till ett dygn.
Jag har nötdjur med A-status men också får. Kan de växelbeta, hur i så fall?
Svar: Ja, de kan växelbeta. Då gäller att nötkreaturen betar markerna först och fåren kommer efter. En betesvila på 6 månader krävs för nöt och får om de betar i den omvända ordningen alternativt om ni väljer att växelbeta säsongsvis.
Jag har nötdjur med A-status, men vill börja köpa in mjölkraskalvar. Är det möjligt att göra utan att jag tappar min A-status?
Svar: Ja, kontakta då Paratb-programmets veterinär för speciella provtagningsinstruktioner.
Måste det vara en veterinär som utför provtagningen?
Svar: Ja, vid provtagningen fylls också i ett veterinärintyg, där veterinären intygar att det inte förekommer några kliniska symtom för paratuberkulos. Paratb-programmet står för veterinärens kostnader angående provtagningen och intyget.
Kan man plocka träck på marken?
Svar: Nej. Kontaminationsrisken är stor och proverna ska därför tas från ändtarmen med handskbyte mellan varje djur.
Vad kostar det att vara med i paratb-programmet?
Svar: 920 kr exkl. moms per år.
Screening för paratuberkulos 2020
Sverige har ett världsunikt gott läge vad gäller sjukdomen paratuberkulos. Det är en kronisk infektionssjukdom hos idisslare som ger stora produktionsförluster. Arbetet med att bekämpa paratuberkulos har pågått sedan 1900-talets början. En ny djurhälsolag inom EU kan komma att påverka våra möjligheter till kontroll vid handel mellan länder. Vi behöver därför dokumentera vårt goda läge för att kunna ha en fortsatt säker handel med nötkreatur. Därför kommer både mjölk- och köttbesättningar undersökas under 2020.
Genomförande
Provtagning sker via tankmjölk eller via blodprovtagning på slakterier (efter att djuret slaktats) beroende på produktionsform. Provtagningarna bekostas helt av Jordbruksverket och sker automatiskt, det vill säga inga besättningsbesök behövs.
Vad händer om något prov visar på sjukdom (dvs blir positivt)?
Skulle ett provsvar visa på smitta måste man ta reda på om detta verkligen stämmer. Risken finns att det är falskt positivt. Inledningsvis görs en förnyad analys på laboratoriet. Blir även denna positiv besöks besättningen och nya prover tas. Är dessa negativa görs eventuellt en uppföljande provtagning efter ett år.
Skulle proverna bli positiva finns en risk att sjukdomen trots allt finns i besättningen och en vidare utredning görs. Detta medför begränsningar vid försäljning av livdjur medan leverans av mjölk och slaktdjur kan fortsätta som vanligt. Lantbrukaren får ekonomisk kompensation i dessa fall. Påvisas smitta i besättningen kommer Jordbruksverket att besluta om bekämpningsåtgärder.
