Artikeln är publicerad i Fårskötsel nr 6 2017
För en del sjukdomar som t.ex. Maedi-Visna och fotröta finns utarbetade kontrollprogram med friförklarade besättningar. Kontrollprogrammen borgar så långt det är möjligt för att djuren är fria från dessa sjukdomar. Genom att endast köpa in djur från friförklarade besättningar minskar du risken avsevärt att få in djur som är bärare av den aktuella smittan. För att minska risken att du köper in otrevliga och för produktionen kostsamma parasiter så som stora magmasken (Haemonchus) och stora leverflundran (Fasciola hepatica) bör du fråga säljarbesättningen om träckprovsresultat och eventuella slaktanmärkningar för parasitära leverskador och allra helst be om att få titta på utskrift av träckprovsresultat och slaktrapporter. Inköp från besättningar med importdjur innebär en ökad risk för att få med parasiter som är resistenta mot avmaskningsmedel eftersom förekomsten av resistenta parasiter är betydligt vanligare i många andra länder än det är i Sverige. Förutom ökad risk för resistenta parasiter innebär en import ökad risk för andra sjukdomar. Har importen gjorts i enlighet med rekommendation från Svenska Djurbönders Smittskyddskontroll är förutsättningen för frihet från många otrevliga sjukdomar avsevärt bättre och får ses som en sorts kvalitetssäkring.
Klövbad skall ALLTID ske vid inköp av djur. Foto: Ann Karlsson
För många sjukdomar finns dock inga direkta kontroller eller tester. Här är det upp till dig som köpare att ta reda på så mycket fakta som möjligt avseende säljarbesättningens hälsostatus. Som hjälp till detta finns ”Hälsodeklaration vid livdjursförsäljning”. Det är ett dokument framtaget av Gård & Djurhälsan och Svenska Fåravelsförbundet för den som vill sälja och köpa in friska livdjur. Det är främst ett stöd för att hjälpa köparen att minska risken att föra in oönskad smitta i besättningen, men kan naturligtvis inte ge fullständiga garantier för att det inköpta djuret är fritt från smitta. Det ersätter absolut inte karantänen! Dokumentet finns att ladda ner från respektive hemsida. Observera att Hälsodeklarationen inte är ett veterinärintyg utan att den fylls i av säljaren och baseras på de upplysningar denne är villig att lämna ut.
Transport och miljöbyte innebär stress för djuret. Stress sänker immunförsvaret viket gör djuret mer mottagligt för nya infektioner. Stress kan också trigga igång en sjukdom som djuren haft utan att tidigare visa symptom. Både det nya djuret och dina egna djur kan vara friska smittbärare dvs de har byggt upp en motståndskraft och visar inga tecken på sjukdom, medan djur som tidigare inte träffat på smittämnet kan bli sjuka. Orf är ett bra exempel på detta. Den största risken med de allvarligaste konsekvenserna är när det inköpta djuret bär på en dold smitta och sprider den vidare till djuren i din besättning. Om du sätter det nya djuret karantän kan du hinna se tecken på uppblossad sjukdom under tiden djuret står isolerat och därmed minska risken för att få in smittan bland dina andra djur. För att ytterligare underlätta att se en eventuell dold smitta är det lämpligt att sätta in ett eller ett par utslagsdjur tillsammans med det nyinköpta djuret i karantänen. Dessa djur fungerar både som sällskap och som indikatordjur för vissa sjukdomar.
Smittskyddsaspekter-Djurvälfärd
De flesta sjukdomar medför lidande i form av stress och obehag eller smärta för djuret. Som djurhållare har du ett ansvar att så långt det är möjligt skydda dina får från sjukdomar. Detta kan du bland annat göra genom att vara kräsen när du väljer från vilka besättningar du köper in nya djur.
Smittskyddsaspekter-Kostnader och produktionsekonomi
Sjuka djur är alltid en dyr affär. Det rör sig både om ökade direkta kostnader, som din egen arbetsinsats eftersom sjuka djur kräver särskild omvårdnad och eventuellt utlägg för veterinärvård och medicin, samt ökade indirekta kostnader i form av minskad produktion. Djur som varit sjuka har en sämre tillväxt och får en längre uppfödningstid vilket i sin tur som regel ger en sänkt slaktavräkning. Sjuka djur kan få påverkan på inre organ som ger kassationer vid slakt. En del sjukdomar kan påverka fortplantningen så att färre lamm föds och/eller fler lamm dör. Vissa av de smittämnen du kan få med ”på köpet” kan påverka den produktionsekonomi rejält även på lång sikt, tex Maedi Visna och parasiter som är resistenta mot avmaskningsmedel.
Träckprov följt av avmaskning görs alltid vid insättning i karantän. Behandlingskontroll (alltså ett nytt träckprov 7-10 dagar efter avmaskning) skall alltid göras.
Smittskyddsaspekter-Antibiotikaförbrukning
Bra smittskydd förebygger spridning av infektionsämnen och minskar risken för att djuren utvecklar sjukdom som ibland behöver behandlas med antibiotika. Ett bra smittskydd gör att användningen av antibiotika kan begränsas. Antibiotikaresistens är idag ett globalt folkhälsoproblem. Varje gång antibiotika används, oavsett om det är ett djur eller en människa som behandlas ökar risken att bakterierna utvecklar resistens. Resistenta bakterier kan föras över mellan djur och människa och till miljön, vilket gör att all användning av antibiotika får effekt på framtida möjligheter att behandla infektioner hos såväl sjuka djur som sjuka människor.
Smittskyddsaspekter-Resistenta tarmparasiter
Genom att vara noggrann med att undersöka säljarbesättningens status avseende parasiter och själv avmaska och göra behandlingskontroll enligt rekommendation så minskar du risken att föra in resistenta parasiter i din besättning. Resistenta parasiter innebär att du inte kan avmaska med ett eller flera av de sedvanliga grupperna av avmaskningsmedel. I de fall där resistens mot flera typer av avmaskningsmedel föreligger är man hänvisad till specialpreparat vilka innebär en avsevärt högre kostnad än ett registrerat avmaskningsmedel. En besättning som har påvisad förekomst av resistenta parasiter bör inte sälja livdjur då detta innebär vidare spridning av de resistenta parasiterna.
Smittskyddsaspekter – Bästa råden vid inköp av djur
- Om möjligheten till semin finns så välj det istället för att köpa livdjur.
- För in så få nya djur som möjligt i din besättning.
- Köp in djur från så få olika besättningar som möjligt.
- Välj säljarbesättning med stor omsorg.
- Sätt ALLTID nya djur i karantän.
Karantänsrekommendationerna för nytillkomna djur gäller naturligtvis oavsett om det rör sig om inköp eller inlåning av avelsdjur. Tänk också på att om du själv lånat ut avelsdjur eller låtit dina djur gå på bete med djur från andra besättningar behöver du hantera återvändande djur på samma sätt som vid nyinköp. Det är alltid lättare att behandla ett eller några djur än att behandla en hel besättning mot oönskad smitta.
På sidan Smittsäkra.se finns utförlig information om hur du kan skydda din besättning samt ett självtest där du kan få en uppfattning om just din besättnings styrkor och svagheter när det gäller smittskydd.
Karantän – Handfasta råd
Hur länge? Du ska ha djuret i karantänen i minst 4 veckor men helst 6 veckor.
Var? Som minimum ska karantänen vara ett utrymme utan möjlighet till noskontakt med dina andra djur, men helst bör den ligga i ett avskilt utrymme i en annan byggnad. Var kreativ! Finns det hästar på din gård? Är de fortfarande på bete? Kan det inköpta fåret få bo i en hästbox några veckor? Inhägnad ute är inte att rekommendera med tanke på rymningsrisk, parasitutsöndring, risk för eventuell spridning av luftburen smitta samt att behov av vind och väderskydd kan vara svåra att tillgodose.
Vad behövs? Karantänen ska ha egen utrustning och redskap och du bör ha separata kläder när du sköter om karantänsdjuret. I klartext egen vattenhink och foderkrubba samt undvika att redskap går mellan karantänsutrymmet och det ordinarie stallet. All utrustning som använts i karantänen måste rengöras och desinficeras innan den går tillbaka in i den vanliga verksamheten. Använd skyddskläder när du sköter om djuren i karantänen. Ställ ett par stövlar och häng en overall utanför boxen och sätt på dig dessa innan du går in. Tvätta och desinficera händerna med handsprit direkt efteråt när du varit i karantänen. Som en alternativ lösning kan du använda engångshandskar när du sköter om karantänsdjuren och när du är färdig tar du av dig handskarna och kastar i soptunnan och desinficerar händerna med handsprit.
Vad gör jag innan jag sätter mitt nyinköp i karantän?
Kontrollera klövarna och fotbada
Lämpligast har du redan gjort en kontroll av klövar och klövspalt och vid behöv verkat hos säljaren innan du transporterade hem djuret. Gör du verkningen hemma så lägg eventuella klövbitar i soptunnan och desinficera din klövsax/sekatör. Ställ djuret i fotbad med 10 % zinksulfatlösning i 5-10 minuter eller spraya klövarna ymnigt med zinklösning. Efter bad eller sprayning så ska djuret stå på hårt underlag och torka i ca 30 min.
Det är lämpligt att sätta in ett utslagsdjur, som fungerar både som sällskap och
indikatordjur för vissa sjukdomar, till nyinköpet i karantänsboxen.
Träckprov och avmaskning
Under tiden djuret står på tork passar du på att ta ett träckprov samt avmaska och eventuellt behandla mot utvärtes parasiter. Avmaska alltid nyinköpta djur med ett medel som har effekt mot stora magmasken tex Noromectin eller Ivomec. Om djuret kommer från en besättning som haft anmärkning på stora leverflundran ska du även avmaska mot denna parasit. Information om förekomst fås lättast från slaktanmärkningskoderna 79/80 eller på träckprov där man specifikt frågat om denna analys. Kommer djuret direkt från bete utan föregående installningsperiod behöver du dock vänta minst två veckor innan du kan avmaska mot Stora leverflundran. Avmaskningen ska göras med ett medel som även tar larvstadier av leverflundra tex. Fasinex eller Triclafas. Djuret kan urskilja ägg från stora leverflundran upp till tre veckor efter avmaskning så är det viktigt att det hålls kvar i karantän på stall denna period. Gård&Djurhälsan har tagit fram en informationsbroschyr om stora leverflundran om du vill lära dig mer. Var noggrann så att du ger avmaskningsmedel i rätt dos. Kontrollera djurets vikt och kalibrera din ingivare. Det är mycket viktigt att du inte underdoserar avmaskningsmedlet. Nu är djuret färdigt att släppas in i karantänsboxen.
Tänk på att du också behöver göra rent och desinficera det fordon du hämtade ditt nyinköp med. Något som kan vara lätt att glömma i glädjen över det fina avelsdjuret som nu står i karantänen.
Behandlingskontroll
När nyförvärvet stått i karantänen i 7-10 dagar bör du ta ett uppföljande träckprov som en behandlingskontroll av avmaskningen du gjorde när djuret kom. Du måste vara noga när du tar träckprovet så att du säkert vet att träcken kommer från det nya djuret och inte utslagskompisen som också gör sina behov i boxen. Glöm inte att kryssa i att det gäller en behandlingskontroll på träckprovsremissen då denna analys är extra noggrann och även innebär odling av larver.
Hälsokontroll
Under karantänstiden bör du fortlöpande kontrollera såväl nyinköp som utslagsdjur för eventuella sjukdomssymptom. Uppvisar någon individ tecken på exempelvis diarré, hosta, näsflöde, munexem eller hälta?
Innan djuret släpps ut ur karantänsboxen så ska det fotbadas eller sprayas med zinksulfatlösning igen.
Genom dina ansträngningar kommer du nu att kunna släppa in ett nytt avelsdjur i din flock som kommande år förhoppningsvis resulterar i friska lamm med god tillväxt.
|
|
Karantän i korthet
|
Emelie Larsdotter
Fårhälsoveterinär
